Förra året lanserade Linnéuniversitet en helt ny webbplats, som i mars utsågs till Sveriges bästa utbildningssajt av Internetworld Topp100. Samtidigt som ny form, struktur och innehåll lanserades, byttes även plattformen ut, från Polopoly till Episerver.

En viktig nyckel till den lyckade sajtomgörningen var att Linnéuniversitetet startade med att göra effektworkshops. Det var givet att den nya webben skulle stödja universitetets övergripande mål. Men vilka effekter skulle prioriteras?

– I våra workshops ställde vi frågor som: Varför finns vår webb? Vilka effekter vill vi uppnå? Utifrån svaren var det lätt att prioritera målgrupper, och sedan byggde vi konceptet utifrån dem. Det sättet att arbeta ger en röd tråd i vad man gör, förklarar Ingrid Persson, kommunikationschef på Linnéuniversitetet.

Läs också: De vill vara din historiebästis – så gör Livrustkammaren succé i sociala medier

Det viktigaste övergripande målet för Linnéuniversitet är söktrycket, alltså att ha ett högt antal sökande till utbildningarna. Detta mål ska webben stödja.

– Vi kom också fram till att webben ska stödja att studenter trivs och genomför sin utbildning med goda resultat. Och att våra forskare och deras forskning ska synas, nationellt och internationellt, säger Ingrid Persson.

Ingrid Persson
Ingrid Persson, kommunikationschef på Linnéuniversitetet.

När Linnéuniversitetets webbteam kommit fram till vad de ville uppnå, och studerat hur målgrupperna beter sig, satte de sitt nya koncept. Det består av tre delar: rakt på, mobil design och sökdriven.

– Med rakt på menar vi att allting ska finnas där när man söker. De flesta besökare kommer inte till vår startsida, utan googlar och hamnar på en undersida. Därför har vi försökt att platta till strukturen så att vi inte har en massa undermenyer. Istället försöker vi ha allt samlat så att man får överblick, säger Ingrid Persson.

Den andra delen i konceptet, mobil design, innebär att sidan är responsiv – och att grafikerna började med att rita på en mobil lösning.

Att sätta mobilen först har inte varit någon självklarhet för Linnéuniversitetet, eftersom deras målgrupp – studenter – inte har blivit mobila så snabbt. Men de senaste åren har antalet besökare som surfar med mobilen börjat öka. Och Ingrid Persson och hennes kollegor ser att det kommer att fortsätta.

– För fyra-fem år sedan hade studenter knappt mobiler och de som hade det, hade definitivt inte smartphones. Men idag är det 30 procent som går in via mobil eller paddor. Det går fort det här, det måste man komma ihåg, säger hon.

Läs också: Vad innebär det att ta internet på allvar? Så här jobbar Helsingsborgs stad med digitala kanaler

Att sajten ska vara sökdriven beror på att användartester visat att majoriteten besökare söker sig fram, istället för att använda menyerna. En konsekvens av detta är att Linnéuniversitetet jobbar med färre sidor, men mer effektiva sidor.

– Det är mer scroll, och vi jobbar med att tajta ner innehållet. Vi jobbar också med taggning, och har en mix av fasta taggar och fritaggning. Det gör att vi kan automatgenerera ämnessidor och stödja olika sökbeteenden. Men det tar tid innan det sätter sig, alla redaktörer behöver jobba systematiskt med taggning. Här är vi inte nöjda fullt ut, men på väg. Målet är att det ska bli bättre sökoptimering och mindre redaktionellt arbete.

Hur viktigt är en bra webb för ett universitet idag?

– Det är viktigt. Det märker vi när vi följer upp var våra studenter hittar information. Webben är navet i vårt kommunikationssystem, den plats där allting finns. Sedan är det viktigt att jobba med en bred mix av kanaler för att nå alla olika målgruppen, och med olika syften. Men när studenter funderar över ämne och studieort vill de ha jättemycket information – och då fungerar bara webben. Så ser det ut idag, men var vi befinner oss om fem år vet vi inte, säger Ingrid Persson.

Linnéuniversitetet har haft stöd av konsulter vid omgörningen, men de mesta har de gjort själva – såväl design som utveckling. Arbetet har utförts i tätt samarbete mellan kommunikationsavdelningen och it-avdelningen. Och utvecklingsarbetet har inte avstannat efter lanseringen.

– Vi lanserade innan vi var riktigt färdiga och har fortsatt att jobba vidare. Det tar jättemycket tid att bygga en helt ny webb, så vi behöver fortsätta att arbeta så att vi inte tappar igen. Det är superviktigt att ha en förvaltning med ständig utveckling, konstaterar Ingrid Persson.

Det är också viktigt att arbeta systematiskt, understryker hon. Den digitala utvecklingen går snabbt vilket är utmanande, det är inte alltid det man tror ska vara effektivast som faktiskt fungerar bäst.

– Därför gäller det att ha ett så systematiskt arbete man kan, hela tiden. Vad tycker användarna? Vad har de för behov? Vad ska vi prioritera framåt? Man kan inte sätta sig nöjd, utan behöver vara ständigt på tå och ha örat ute hos användarna. Vi vill ligga på topplistan även nästa år! Och då kräver det att man fortsätter utveckla.

Vad är nästa steg för er?

– Nästa steg är att vi återigen tar och tittar på studenternas beteende. Och vi ska titta på våra medarbetare, vi är olika aktörer på universitetet som jobbar med webben. Hur kan vårt intranät bli ett bättre stöd och verktyg för medarbetarna? Vi ska också se över hur vi kan få våra olika informationskanaler att hänga ihop.

Digitala strategier, sociala medier, sökoptimering, konvertering, analys, kommunikation och mycket mer. Och så kryddat med inspiration och koll på de hetaste, digitala trender. Det är Webbdagarna Göteborg 19 – 20 september. Kom, lyssna, upplev, mingla. Boka och läs mer HÄR.

Fakta

  • Fråga er vart ni är på väg.
 "Hur kan vi bygga digitala lösningar som ger de effekter vi vill ha? Och för vem gör vi det? Det gäller att hålla det fokuset, att välja och att vara lite modig", säger Ingrid Persson.
  • Använd den kompetens och det engagemang som finns i organisationen."Det är där det händer – med bra medarbetare som driver utvecklingen och som vågar hålla i konceptet. Det gäller också att kunna verksamheten. I början av vårt omgörningsarbete timanställde vi studenter som kunde interaktionsdesign, som var med och formade konceptet."
  • Ha örat hos användarna. 
"Vad tycker användarna och vilka behov har de? Det påverkar vad man bör prioritera framåt."