Hur vi upplever en sajt och beter oss beror på våra förutsättningar. Vi har både allmänmänskliga egenskaper och särskilda egenskaper utifrån kulturell bakgrund.

Själva upplevelsen kan delas in i två delar. Dels den emotionella upplevelsen, som är väldigt svår att kartlägga och generalisera, eftersom den är så individuell. Dels vår förståelse av information, som i sin tur kan delas upp i subjektiv och objektiv förståelse.
- Det finns nog ingen allmängiltig förståelse som gäller alla. Upplevelsen är i hög grad styrd av erfarenheter, möjligen kan man hitta likheter inom olika grupper. Till exempel kanske ungdomars associationer kan grupperas i ett visst sammanhang, säger Mats Lind vid institutionen för informationsvetenskap vid Uppsala universitet.
Det är stor skillnad på om du vill väcka uppmärksamhet eller om du vill förmedla information. Beroende på om du huvudsakligen riktar dig mot återkommande eller nya besökare, med låg återbesöksfrekvens, får du anpassa hur lättillgänglig din sajt ska vara. En grundregel är att inte gömma den viktigaste informationen i långa texter.
Vi har kartlagt faktorerna som styr vårt beteende. Och vad det innebär för din sajt.

12 goda råd för en lättanvänd sajt

1. Motivet avgör fokus
Vår egen ambition är det som främst avgör vad vi är mottagliga för när vi tittar på en sida. Är vi ute efter specifik information har vi lätt för att fastna för en sökruta. Och när vi letar efter en sökruta uppmärksammar vi nästan ingenting annat. Till exempel visade det sig i ett försök att röd text ovanför en sökruta blev helt osynlig för besökarna. Trots att texten var tydligt markerad med rött och låg synligt ihop med sökrutan, var fokus på sökningen så starkt att de inte såg något annat.

En sökruta, som den på MTVs sajt, kan vara det första vi ser på en sajt om vi är ute efter att hitta information.

2. Förenkla skärmläsning
Den största skillnaden från läsning på papper är att vi skumläser på skärmen. Vi söker över sidan och letar i hög hastighet efter information. Användbarhetsexperten Jakob Nielsen ser i sina studier fyra skäl till detta.
-Långsamhet. Att läsa på skärm går 25 procent långsammare än att läsa på papper på grund av lägre upplösning, flimmer på skärmen och det vertikala läsläget. Det är också mer uttröttande.
- Informationsstress. När vi läser på nätet har vi ofta en stor mängd information att välja bland. Detta skapar en osäkerhet och vi vet sällan säkert om vi läser just det vi är ute efter eller om det finns en annan sida som är ännu bättre. Detta leder till att vi inte är villiga att investera den tid det tar att verkligen läsa allt som står på sidan.
- Tidspress. Vi känner ofta att vi har ont om tid när vi läser på internet. Därför skummar vi för att sålla bort onödig information.
- Aktiva användare. Webben är ett användardrivet medium vilket gör att vi känner att vi måste gå vidare och klicka på olika saker. Vi vill vara aktiva när vi surfar på nätet.

3. Konkurrens om uppmärksamhet
Till skillnad från traditionell läsning läser vi inte linjärt på nätet. Det finns ingen given ordning för hur vi tar till oss innehållet på en sida. Det är ständig konkurrens mellan olika element och det finns många hinder att övervinna innan uppmärksamheten riktas på att läsa själva texten. Varenda gång besökaren behöver skrolla sidan startar en ny kamp om uppmärksamheten.
Nätet skiljer sig dessutom från datorprogram och spel eftersom olika sidor hela tiden konkurrerar med varandra. Det finns en ständig känsla av att vi missar information någon annanstans. Dessutom tror vi ofta att vi kan hitta samma information på en annan sida. Detta leder till en oro och drar ner uppmärksamheten och bidrar istället till att dra upp tempot.

4. Smala spalter -underlättar
Jessica Hedman har i en magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap studerat hur vi läser nyhetstidningar på nätet. Hon kommer fram till att de upplevs som svåra att överblicka och att vi läser dem mindre noggrant. Vi upplever det ansträngande att läsa långa artiklar på nätet och skummar därför igenom innehållet.

Textens spaltbredd är avgörande för hur svårläst texten upplevs. Ju bredare spalt, desto svårare är det att hitta nästa rad när vi som läsare kommit till slutet av raden.

Dessutom blir varje textblock ett element på sidan som kan upplevas som svårläst om det är för brett och har för långa stycken.
Om vi läser text med ambitionen att hitta särskild information tilltar graden av skumläsning. Vi kan leta igenom ett helt stycke och bara leta efter ett specifikt ord, och hittar vi inte det hoppar vi direkt till nästa stycke, eller kanske till och med överger texten helt och hållet.

Ju bredare spalt desto svårare är det att hitta till nästa rad. Dn.se har bra spaltbredd.

5. Otydliga avdelningsnamn kan förvirra
Det kan tyckas självklart, men i praktiken finns det många exempel på otydlighet och inkonsekvens när det gäller olika avdelningars namn. En avdelning som inte tydligt signalerar vad den innebär eller vad man kan förvänta sig om man klickar, blir inte klickad på. På samma sätt kan besökare tappa bort sig om formuleringen förändras på vägen. Om exempelvis avelningen i menyn heter ”Faktureringar” och sedan rubriken på sidan är ”Betala räkningar” kan det uppstå förvirring.

Telias otydliga avdelningsnamn kan få besökaren att ge upp med en gång.

6. Se upp med högerspalten
Mats Lind har i försök som hans studenter genomfört märkt att på en sida uppdelad på tre spalter tenderar högerspalten att bli ouppmärksammad.

En anledning kan vara att det under lång tid varit en annonsplats på många sajter och att vi helt enkelt lärt oss att oviktig information finns där. Det är inte vetenskapligt belagt, men det skulle bekräfta andra studier som visat på ett minskat intresse för rörliga element, som ju ofta är annonser i någon form.

7. Falska sidavslut
Ett vanligt sätt för en besökare att missa information på en sida är så kallade falska sidavslut.
Det är en signal om att sidan är slut fastän det egentligen finns mer.

Det kan handla om att det dyker upp en standardmarkering som förväntas ligga i slutet av sidan, eller att ett textstycke slutar utan att man ser nästa stycke.

Om vi tror att det inte finns mer text på sidan slutar vi läsa. Här på Svd.se fortsätter artikeln, men ett falskt sidavslut lurar oss.

8. Tänk på hur du använder färger
Ett vanligt misstag är att man använder färgskalor på ett felaktigt sätt. För att uppnå hög läsbarhet gäller det att ha höga gråskalekontraster mellan olika element på sidan. Men de kontrasterna är inte alltid de kontraster som upplevs som stora i färg.
Om man omvandlar en färgsida till svartvitt får varje färg en viss gråskala. Två färger som upplevs ha starka kontraster kan ligga väldigt nära varandra i gråskala, och då blir de svårlästa. Det gäller också att ha marginaler med tanke på att olika skärmar kan variera väldigt mycket i sin återgivning av färg och ljus.

9. Rött = dött
Stora röda knappar drar inte alltid uppmärksamhet till sig. Det är många som blir förvånade när det blir uppenbart att användare efter användare missar att läsa texten som står i dem. Stort och rött signalerar inte ”tryck på mig” eller ”läs vad det står på mig”. Användare skannar oftast sidan utan att läsa det som inte verkar intressant för tillfället.

10. Interaktivitet drar till sig blickar
Målvetenheten leder till att vi filtrerar bort information som vi inte vill se . I flera studier har reklambanners visat sig ha väldigt låg uppmärksamhetsgrad. Inte ens när de är rörliga och har tydliga färger är det säkert att de drar någon uppmärksamhet till sig. Detta är samma typ av ”brevpapperseffekt” som inträffar när vi tittar på en räkning och bara ser summan längst ner. Vi sorterar helt enkelt bort ovidkommande information.

Vad som däremot ofta fångar uppmärksamhet när besökaren först tittar på en sida är interaktiva moment. Så fort du som besökare kan utföra en handling är chansen stor att du uppmärksammar det. En webbfråga, med tydliga alternativ och resultatstaplar, är ett exempel. Tydliga punktlistor och kryssrutor är också bra. Men det är som sagt bara själva listan som uppmärksammas, inte eventuell informationstext som ligger ovanför.

Interaktiva moment, som omröstningen på tv-programmet Debatts sajt på Svt.se, är typiska element som fångar vår uppmärksamhet när vi börjar titta på en sida.

11. Grupperad information
För att underlätta läsbarheten är det viktigt att tydligt gruppera elementen på sidan på ett bra sätt. Vad som är ett bra sätt varierar naturligtvis, men det finns exempel på dåliga sätt att göra det. Ett misstag är att lägga för många likadana element ihop så att läsaren grupperar ihop dem. Synsinnet reagerar på skillnader, det är nämligen skillnaden mellan elementen som blir informationsbärande. Om elementen är för många och för lika kan de inte bära någon information.

Detsamma gäller när elementen ligger slumpmässigt utlagda och det är svårt att göra en logisk gruppering. Ofta brukar fyra till fem övergripande element vara bra. De bör linjera upp en tydlig struktur på sidan, som är lätt att följa. Då blir sidan funktionell ur läsbarhetsperspektiv. Dessutom fungerar det också ganska bra designmässigt.

Att gruppera i tydliga, symetriska block underlättar läsbarheten. Med en tydlig strukturering som på Skandiabanken.se blir det enklare att orientera sig på sidan.

12. Erfarna användare filtrerar
Vår vana vid mediet är den viktigaste faktorn för hur vi uppfattar en sajt. Ju längre tid besökaren spenderat på internet desto mer särpräglat är beteendet. Det kan vara fördelaktigt för hur väl personen hittar, men det kan göra det svårare för dig att få fram ditt budskap eftersom besökaren ofta filtrerar hårdare.

Så testar du själv
Även om du inte har någon plats i din budget för ett professionellt användbarhetstest av din sajt finns det en hel del du kan göra själv. Det är bättre än att inte göra något alls. För ett bra resultat krävs följande steg:

1. Fundera över vad som är sajtens viktigaste syfte.
2. Definiera dina slutanvändare.
3. Genomför enkla test själv.

Svårigheten med att testa själv kan ligga i att få fram passande testpersoner, men själva testet är tämligen okomplicerat. Det viktigaste är att testpersonerna inte redan är vana vid hur sajten fungerar.

Sätt personerna framför en dator med din sajt. Ge dem ett antal uppgifter att lösa, såsom att hitta viss information eller genomföra en bokning, beställning eller liknande. Studera hur personerna resonerar, om de hittar, vad de gör istället om de misslyckas. Kom ihåg att inte lägga dig i och försöka hjälpa.

Mer om användbarhet
Forskning i uppsala
Avdelningen för människa-datorinteraktion på institutionen för informationsvetenskap vid Uppsala universitet genomför tester och studier av användbarhet på webben.
www.dis.uu.se/mdi

Internetworlds temasida om användbarhet
Här hittar du allt vi skriver om användbarhet och tillgänglighet för dina besökare.
internetworld.idg.se/anvandbarhet

Konsulttjänster
Konsultfirman Usability Partners har skrivit en del om ämnet på sin sajt
www.usabilitypartners.se

Att läsa sajter
Poynter-institutet har en hel sajt om hur vi läser webbsidor
www.poynterextra.org/eyetrack2004

Fullt med länkar
Usable Web är helt enkelt en bra länksamling.
www.usableweb.com

Jakob Nielsen vägleder
Användbarhetsgurun Jakob Nielsens egen sajt i ämnet är en bra utgångspunkt för den som vill veta mer. Här analyseras bland annat Bushs och Kerrys nyhetsbrev ur användbarhetssynpunkt.
www.useit.com

Användarvänligt i USA
Amerikanska hälsovårdsmyndigheten har en sajt om användbarhet på webben.
www.usability.gov

Användarvänligt i Sverige
I Sverige har vi 24-timmarsmyndigheten, där användbarhet är en viktig deL.
www.24-timmarsmyndigheten.se