------ Mer om Creative Commons ------------------
Creative Commons - ett steg mot en friare upphovsrätt
Han släpper sin musik under Creative Commons
Svenskar kritiska mot den nya upphovsrätten
Så fungerar Creative Commons
----------------------------------------------------------------------

Av Christoffer Kittel (Ur Internetworld 2/2005)

Arbetet med att upprätta en svensk version av Creative Commons-licenserna ligger för tillfället på is. Detta sedan advokaten ­Mikael Pawlo, som tidigare höll i arbetet, övergivit projektet. Av tidsbrist enligt honom själv, men faktum är att det finns en hel del krångliga hinder att övervinna innan man kan tala om en svensk licens.

Ett stort problem är att amerikansk upphovsrätt skiljer sig från de flesta europeiska länders. I Sverige är till exempel upphovsrätten en tvingande lag, vilket innebär att det ­inte går att avsäga sig den ideella upphovsrätten för ett verk.
- Det är ju ett potentiellt problem. Upp­hovs­mannen kan alltid falla tillbaka på upphovsrätten, om man till exempel känner sig kränkt av hur ens verk används. Upp­hovs­mannen kan ju hävda att han eller hon inte kunde förutspå att verket skulle användas på ett sådant sätt. Men detta är ju en fråga som inte är prövad, säger Daniel Westman, doktorand i it-juridik på Stockholms universitet.

Vad är kommersiellt?

Ett annat problem är skillnaden mellan kommersiell och icke-kommersiell användning. I Creative Commons-licensen kan upphovsmannen välja att tillåta användning i ”icke-kom­mersiella” syften. Den distinktionen är dock inte helt självklar, vilket journalisten Rasmus Fleischer uppmärksammat på sin blogg Copyriot. Han har kritiserat Creative Com­mons-licenserna på flera punkter, bland annat frågar han sig var gränsen för kommersiell användning går.
Det finns inget givet svar på frågan. Mikael Pawlo har erkänt problemet och utvecklar det i boken ”International Commons at the digital age”.

- Ska till exempel privata skolor, som oftast grundas i vinstdrivande syfte, förbjudas att använda material som är kontrollerat med Creative Commons-licens, medan övriga skolor får använda materialet helt gratis? frågar sig Mikael Pawlo och menar att dessa frågor måste lösas.

Enligt Rasmus Fleischer är detta ett allvarligt problem.
- Jag tror att problemet handlar om mer än att skriva en tillräckligt tydlig definition på vad man vill. Jag tror att det snarare är ett symptom på att vi lever i en tid då själva de ekonomiska strukturerna är sådana att distinktionen vi söker börjar bli helt irrelevant. Och jag ser det som potentiellt problematiskt att Crea­tive Com­mons försöker bygga sina licenser på att det är världens enklaste sak att skilja icke-kommersiellt från kom­mersiellt, skri­ver han på Copy­riot.

Svårigheter för Stim

En potentiell bromskloss i sammanhanget är Stim, svenska tonsättares internationella musikbyrå, som är en upp­hovsrättslig in­tres­se­orga­ni­sation som hanterar all ersättning som utgår till kompositörer och förlag när deras verk uppförs eller återges. För Stim kan Creative Com­mons-licenserna innebära ett administrativt dilemma. Det kan helt enkelt bli svårt att hantera att vissa verk är fria att använda medan andra inte är det.

- Jag är inte så insatt i vad Creative Com­mons-licenserna innebär, men jag ser en risk för att de kan komma att krocka med de avtal som Stim har med upphovsmän, säger Martin Altenhammar som är chefsjurist på Stim.
Rasmus Fleischer, som själv är medlem i Pirat­byrån och förespråkar helt fri kultur, är kritisk till Creative Commons och dess påstådda liberalisering av kulturen.

- Man talar gärna om friheten att ”Rip, mix, sample, mash, share”, vilket är jättebra. Men när ”some rights reserved”-licenserna förbjuder exempelvis ”kommersiell spridning”, hur mycket är då friheten värd?
- Ett exempel på rent hyckleri är Wireds samlingsskiva, där Beastie Boys låt på skivan var belagd med en licens som förbjöd ”kommersiellt användande” av samplingar från den - alltså uttryckligen förbjöd samma sak som Beastie Boys själva gjort och även blivit stämda för, säger Rasmus Fleischer.

”Inte fritt på riktigt”

- Att skivbolag, arbetsgivare och andra i många fall kan tvinga en att bibehålla restriktioner på vad man producerar är visserligen förståeligt, säger Rasmus Fleischer.
- Men att Creative Commons-entusiaster ­inte vill kännas vid att dessa restriktioner innebär allt annat än ”fri kultur” är mer svårbegripligt.

Han ser en risk för att licenstänket kan gå för långt. Han ser hellre en anpassning av upphovsrätten.
- Använd fria licenser när det är relevant, men låt oss undvika en utveckling där varje pixel på webben och varje rad i en blogg är belagd med juridiska klausuler. Citaträtt och ”fair use” ska breddas så mycket det bara går, det är en god ­internettradition, säger han.