------ Mer om Creative Commons ------------------
Creative Commons - ett steg mot en friare upphovsrätt
Han släpper sin musik under Creative Commons
Svenskar kritiska mot den nya upphovsrätten
Så fungerar Creative Commons
----------------------------------------------------------------------
Av Christoffer Kittel (Ur Internetworld 2/2005)
”Musiker är av naturen tjuvar.” Det påståendet ligger till grund för den cd-skiva som medföljde ett nummer av den amerikanska tidningen Wired i vintras. På skivan fanns låtar av en rad kända artister, och alla låtar är släppta under det som kallas Creative Commons, en ny typ av upphovsrätt som medger en friare användning och spridning av materialet än den traditionella upphovsrätten.
Enligt artikeln i Wired är en musiker alltid influerad av sin historia när han eller hon gör musik, och det går i princip inte att skriva musik som inte bygger på något som skrivits förut. Exempelvis är många av dagens artister inspirerade av Bob Dylan, som själv till stor del härmat folksångaren Woody Guthrie, som i sin tur lånat friskt av The Carter Family, som inspirerats av gitarristen Lesley Riddle, som byggde sin musik på de afro-amerikanska folkhymnerna. Motsvarande kedjelänk kan göras inom de flesta genrer.
Därför anses upphovsrätten vara förlegad, och för att visa sitt stöd för idén om en friare upphovsrätt släppte tidningen skivan ”The Wired CD”, som innehåller musik av etablerade artister som Gilberto Gil, Beastie Boys, Wilco, David Byrne och The Rapture. Alla låtar får spridas fritt vidare. Vissa låtar får du dessutom använda fritt som bas för att skapa ny musik. Allt är reglerat med hjälp av Creative Commons som består av elva olika licenser som definierar hur materialet får användas.
Creative Commons bildades redan 2001 av bland andra juridikprofessorn Lawrence Lessig. Det är en icke-vinstdrivande organisation för en alternativ upphovsrätt.
Creative Commons, på svenska översatt till kreativ allmänning, är tänkt att fungera som ett mellanting mellan de två upphovsrättsliga motpoler som finns i amerikansk lagstiftning - upphovsrättsskyddat material, copyright, och allmäntillgängligt material, kallad public domain. Två extremer som antingen tillåter helt fri användning av ett verk eller helt förbjuder den. Genom att erbjuda standardlicenser som är utformade av jurister låter Creative Commons upphovsmän göra sina verk tillgängliga, under vissa förutsättningar.
Det bästa av två världar
Inom amerikansk upphovsrätt talar man om begreppet ”all rights reserved”. Det betyder att ett verk är skyddat av upphovsrätten, att samtliga rättigheter är reserverade. Motsatsen är ”no rights reserved”, som gäller verk i den publika domänen. Creative Commons-rörelsen använder sig av uttrycket ”some rights reserved” för att illustrera hur tanken är att bygga broar mellan två läger.
- Vi använder privata rättigheter för att skapa konstnärliga verk som släpps fria för viss användning, skriver man på sidan Creativecommons.org
- Liksom fri programvara och öppen källkod-rörelsen bygger vår verksamhet på samarbete, men våra intentioner är frivilliga och frihetssträvande. Vi arbetar för att erbjuda upphovsmän det bästa av två världar - att skydda deras verk men samtidigt uppmana till viss användning av dem, genom att deklarera ”some rights reserved”, fortsätter man.
Daniel Westman, som doktorerar i it-juridik vid Stockholms universitet, förklarar att Creative Commons-licenserna är enkla möjligheter för en upphovsman att sätta ihop regler för hur hans eller hennes verk ska få användas av andra.
Creative Commons åsidosätter inte upphovsrätten på något sätt. Tvärtom är upphovsrätten en förutsättning för att licenserna ska kunna fungera.
- Licenserna bygger på att det finns en fungerande upphovsrätt i grunden, säger han. Dessa licenser fungerar som allmänna avtal som skapar en friare miljö för verken. Det gör det mycket enklare att använda verken utan att behöva kontakta upphovsmännen och be om tillstånd.
Man kan se licenserna som ett verktyg för att underlätta skapande och spridning av verken, särskilt för mindre aktörer.
- Numera sker en stor del av skapandet på ett individuellt plan, man kan tack vare tekniken skapa mycket själv. Men få människor har en fungerande apparat för att kontakta upphovsmän och be om tillstånd, en apparat som ofta finns inom större organsiationer. Här kan Creative Commons spela en stor roll, säger Daniel Westman.
även för icke-digitala verk
Även för icke-digitala verk
Creative Commons är inte begränsad till digitala verk, även om den lämpar sig bäst för dessa eftersom möjligheten att märka verken med en digital stämpel gör det enkelt att se vilken licens som gäller för ett verk. Men i praktiken kan vilka verk som helst märkas med en Creative Commons-licens.
Främst är det musik, film och text i digital form som anammat tänket. Inom bloggsfären är Creative Commons-licensen väl spridd.
Wireds samlingskiva är ett exempel på hur artister kan sprida sin musik och hitta nya lyssnare genom att tillåta fri digital spridning av sina verk. Men att tillåta spridning under CC-licensen är främst något som kan gynna oetablerade artister. Den amerikanske science fiction-författaren Cory Doctorow släppte sin debutroman ”Down and Out in the Magic Kingdom” både som traditionell bok i butik och i digital form för gratis nedladdning. Trots att den alltså fanns tillgänglig gratis på nätet sålde han över 100 000 exemplar av boken. Den fria spridningen fungerade snarast som en marknadsföringskanal för författaren.
En av de grundläggande tankarna bakom licenserna är att information och kultur ska kunna vara fri. Fri att spridas, men också fri att använda sig av i eget skapande. På webbplatsen Creativecommons.org används exemplet med artisten Lisa som skrivit en låt som hon publicerar på sin hemsida och som hon märker med en CC-licens. Sedan hittar filmmakaren Pelle låten på nätet via en sökmotor som söker på CC-material och han använder musiken i sin film. Pelle uppger Lisa som upphovsman i sin film och alla är nöjda. På så sätt har två artister samarbetat utan att någonsin ha träffats.
En stor fördel med att registrera sitt verk på Creative Commons hemsida är att verket blir sökbart. På så sätt skapas en stor databas över material som får användas och spridas.
Elva olika licenser
När en artist registrerar sitt verk på Creative Commons hemsida, kan han eller hon välja hur verket får användas. Det finns elva olika licenser som styr huruvida upphovsmannen måste anges, om verket får spridas fritt och ifall det får användas i kommersiella sammanhang. Genom att länka till Creative Commons kan du enkelt se hur du får använda verket.
De viktigaste faktorerna som upphovsmannen kan kontrollera är erkännande, kommersiellt bruk, avledda verk och vidarespridning.
- Med erkännande menas att upphovsmannen måsta anges. Detta är ett grundkrav för alla Creative Commons-licenser.
- Upphovsmannen kan välja om verket får användas av kommersiella aktörer eller inte. En kommersiell aktör är i praktiken organisationer med vinstdrivande syfte.
- Ett avlett verk är ett verk som bygger på ett annat verk. Det kan vara samplingar, översättningar, dramatisering, bildåtergivande. Upphovsmannen kan välja om verket får användas för att skapa nya verk.
- Genom att ange huruvida verket får spridas vidare kan upphovsmannen välja själv hur fritt verket ska vara för allmänheten. Till exempel kan upphovsmannen bestämma att den som använder verket i sitt eget verk i sin tur måste använda samma licens som upphovsverket.
Internationell anpassning
Creative Commons är en amerikansk idé, men även om licenserna är anpassade efter amerikansk upphovsrättslagstiftning pågår en internationell spridning för fullt. Det projektet kallas I Commons och leds av tyska Christiane Asschenfeldt.
Tanken med I Commons är att göra den juridiska delen av licenserna anpassad till respektive lands lagstiftning. Creative Commons-licenserna består av tre delar. En ”allmän” del, som är en kortfattad beskrivning av licensen, en juridiskt del som är mer utförlig text med ingående regler för licensen, och till slut en elektronisk del som kan användas för att märka digitala verk med licensen.
I internationaliseringsprocessen är tanken att man enbart ska anpassa mittendelen, alltså den juridiska förtydligande texten. Eftersom de olika ländernas upphovsrätt skiljer sig åt måste varje land anpassas individuellt.
svenska licenser dröjer
I Sverige har advokatbyrån Lindahl och advokaten Mikael Pawlo lett arbetet med att utforma licenser som fungerar ihop med den svenska lagstiftningen. Han har dock hoppat av projektet på grund av tidsbrist och i skrivande stund har ingen efterträdare utsetts.
Det finns ingen tidsplan för när arbetet med den svenska modellen ska vara färdig, men enligt Daniel Westman är det inget hinder för att licenserna används av svenska upphovsmän idag.
- Det är ju redan relativt välspritt i Sverige. Många använder licenserna på sina verk. Och eftersom de som väljer att göra det erbjuder ett friare alternativ än det som redan finns är risken för missbruk väldigt liten. Dessa upphovsmän vill ju att man ska få använda verken, säger han.
Eget system från musikerförbundet
Creative Commons är inte det enda initiativet för att tillåta digital spridning av musik. På Svenska Musikerförbundet pågår just nu ett arbete med att ta fram ett system som ger musiker möjlighet att licensiera sina produkter på nätet.
Det handlar om on demand-tjänster inom slutna system. Till skillnad från Creative Commons finns det i det här systemet en ersättningsmodell.
- Vår linje är att möjliggöra spridning på nätet och att musikern ska få ersättning. Genom nätet kan de i princip bli sina egna producenter, säger Yngve Åkerberg, jurist på Scen och Mediajuristerna, den juridiska grenen inom Svenska Musikerförbundet.
Förbundet är drivande i frågan och samarbetar med organisationer i flera andra länder för att få fram ett internationellt system. Det mesta är klart men det är fortfarande osäkert när det lanseras.
- Det finns ett stort intresse för en sådant system, som möjliggör nya spridningsformer för musik, säger Yngve Åkerberg.
Läs mer:
CC. Den alternativa upphovsrättsorganisationen Creative Commons hemsida.
creativecommons.org
På svenska. Om arbetet med svensk anpassning av Creative Commons.
creativecommons.org/worldwide/se
Stims metod. Svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stims, som arbetar med ett eget alternativ till CC. www.stim.se
