Effekten av Wikileaks kan bli ett mer slutet samhälle. Det hävdar Göran Rosenberg i en debattartikel i Dagens Nyheter den 5 januari 2011. Han beskriver hur internet fullkomligt revolutionerat människans sätt att kommunicera och hur de sociala medierna gjort det möjligt för oss att utbyta otroliga mängder information helt öppet och tillgängligt för många. En öppenhet som utnyttjats av Wikileaks, på gott och ont.

Tryckpressen förändrade världen och informationsmöjligheterna radikalt och slog hål på många av de informationsmonopol som existerat. Men utvecklingen framöver kan leda i motsatt riktning, enligt Rosenberg. ”Den öppna offentligheten ersätts av slutna rum för invigda”, skriver han i DN.

Men kriskonsulten Johan Lange menar att med ett tydligt ledarskap och ett medvetet agerande, både utanför och innanför företagets väggar, går det att minimera riskerna för företagen utan att ropa efter stängda dörrar och ökad kontroll.

När Internetworld intervjuar Johan Lange befinner han sig i San Francisco för att skriva på en bok om bland annat krishantering och ledarskap. Han har många tankar kring det som hänt i kölvattnet av Wikileaks avslöjanden.

Hur tror du att skriverierna och utspelen kring Wikileaks påverkar svenska företag?
– Idag, ganska lite. Jag tror att en och annan med strategiskt sinnelag reflekterar, men det är rätt isolerade företeelser. Och mina erfarenheter av ledningsgruppsarbete är att i vissa fall pratar några vidare, men det stannar ofta vid enskildas funderingar.

Johan Lange hävdar att nytänkande kräver energi och det vi har omkring oss i vardagen kräver uppmärksamhet.
– Det är lätt att säga “detta gäller inte oss”.

Märker du av några reaktioner bland dina kunder?
– Ja! Men det är ett fåtal som drar slutsatser för egen del. Det blir åter ett fall av projektion, “det händer andra – inte oss”. Och många har ju rätt, vilket gör ämnet knepigt. Andra är proaktiva, säger han.

Enligt Johan Lange handlar en stor del av beredskapen för avslöjanden och läckor om att ha kunskap om och agera i det nya medielandskapet. Det gäller att följa vad som skrivs om det egna företaget eller organisationen och de egna nyckelpersonerna.
– Sociala medier ska ju in i företagets DNA och hanteras på sätt som vi redan känner till. Jag lånar gärna tillitsgrunderna från retoriken.

– Jag ser inte läckor som den stora risken i världen idag utan en förflackning, en showifiering av nyheter, men jag tror att det är en försmädlig väg som media valt utan interaktion med sin marknad. De flesta vi känner är smarta, kan tänka själva och vill något. Ge dem chansen att vilja något med er.

Tror du att Wikileaks gör att slutenheten och misstänksamheten bland företag och organisationer ökar?
– Risken för “reptilreflexer” är mycket stor. Det kan leda till flera reaktioner. Slutenhet är en, ett försvar. Vi kan även komma att se anfall eller flyktbeteenden. Men som i allt ledarskap säger de egna reaktionerna mer om våra interna tankar än om vad som faktiskt sker därute.

– Våra planer, vår syn på omvärlden och vår beredskap kommer påverka vad vi anser nödvändigt. Vi kommer se allt från helt slutna organisationer till helt transparenta, där till och med lönerna är offentliga.

Går det att motverka?
– Ja, tack och lov gör det det! Jag är helt övertygad om att ett ledarskap som är väl förankrat i verksamhetsidén, har en medmänsklig syn på sina medarbetare och är kapabelt att se såväl utmaningar som möjligheter, men framför allt ser personalens aktiva och slumrande kompetens, står väl rustade även i detta fall. Men för att vi ska våga vara öppna krävs trygghet i oss själva och att vi för oss själva kan tydliggöra att vinsten överväger risken.

– Ingenting vi gör är helt riskfritt, som bekant.

Vilka ser du som föregångare när det gäller öppenhet och förmåga att hantera känslig information på ett bra sätt?
– Jag minns inte hela turen kring Ikeas grundare Ingvar Kamprad och hans påstådda nazistsympatier. Det jag minns är att han inte skyllde ifrån sig utan sa “jag var ung, idealistisk och drogs med i idéerna”. Inget döljande och väldigt mycket i linje med tillitsgrunderna ovan.

Fakta

Så agerar du i sociala medier för att förebygga avslöjanden, missnöje och läckor, enligt krisexperten Johan Lange. Han menar att det egentligen bara handlar om retorikens grunder.

  • Visa kunskap i det aktuella ämnet – här kommer förberedelser och träning in.
  • Ta motparten på allvar – bemöt dem där de är. Är de arga, känn med och lyssna in. Söker de information, ge dem det – även om ni inte har så mycket. Lär er kognitiva processer – hur vi reagerar i kriser.
  • Kommunicera relevant innehåll – delvis en sammanfattning, men även ett såväl strategiskt som taktiskt val. För att detta ska fungera behöver du känna din målgrupp.