Hallå där... Kristina Alexanderson, en av de ledande företrädarna för Creative Commons i Sverige och en av dem som bloggar på CreativeCommons.se.

Varför finns creative commons licenser?
– Syftet med licenserna är att de som skapar kan dela med använder utan att de behöver be om tillstånd i förväg på ett enkelt sätt för digitala medier.

Varför har det inte slagit?
– Många känner fortfarande inte till det. Tidningar betalar hellre Scanpix, än att bara gå in på Flickr, vilket är konstigt. Jag förstår att de kan behöva köpa en del bilder, men många skulle de lika gärna kunna använda fritt med cc-licens. Glappet mellan kunskap om licenserna och kunskap om hur man hittar material jämfört med traditionella sätt att hitta är ganska stort.

Var är det skon klämmer?
– Den som vill använda verket vill göra det så mycket som möjligt samtidigt som den som skapar vill ha så mycket kontroll över verket som möjligt. Creative commons upplevs ibland som komplicerade särskilt när det kommer till vad som är kommersiell och icke kommersiell användning. Det finns en rädsla bland skaparna att någon annan ska tjäna pengar på verken. Sedan är önskan om att få kredd grundläggande, och det sker inte alltid.

Hur kommer det sig att man inte kreddar, bryr sig användaren inte?

– Jag tror inte att man inte bryr sig. Den vanligaste anledning är att det är lite jobbigt att skriva till fotografens namn i samband med publicering, och man tycker att det är lite fult. I printtidningar står fotografens namn alltid intill bilden, men på nätet är det avvecklat. Det man inte tänker på är att om fotografens namn inte står utskrivet så påstår man indirekt att man själv har tagit bilden.

Hur ska man tänka när man väljer cc-licens?
– Jag tror att man som skapare måste fundera på vilka man vill ska använda ens verk och hur mycket man kommer att följa upp felaktig spridning. Lägger man ut sina bilder på nätet och får spridning, kan det vara svårt att jaga rätt på alla som gör fel. Överväg i stället ditt val av licens. De som använder cc-licensierade verk måste ta hänsyn och förstå att om de uppfattas som kommersiella bör det kanske be om lov först.

Är andra länder bättre på att använda cc-licenser?
– Vi kan ta USA som föregångsland. Stora institutioner som Nasa och National Library of Congress använder bara cc-licensierade bilder, för att deras material på något sätt tillhör allmänningen. Vi har olika kulturella synsett på det gemensamma och det digitalt gemensamma. Man har kommit längre i andra delar av Europa också och det är för att man i de länderna har lagt mer resurser på det.

Vilka resurser borde vi i Sverige lägga?
– Totalt sett har vi kommit en bit på vägen, men svenskar har för lite kunskap än så länge. Jag skulle vilja se att institutionerna börjar använda cc-licenser, och att det blir en del av tidningspubliceringen. Då kommer folk att lära sig känna igen det. Nu är det bara vi i vår lilla bubbla som känner till creative commons.

Läs mer: 
Får man tagga på Facebook utan att fråga?