Vad ska ges ut och hur ska det läsas?

Halley Suitt Tucker är förlagschef på amerikanska Libboo, ett bolag som satsar på att bygga ett webbcommunity för författare och läsare. Förhoppningen är att Libboo ska bli ett nav när det gäller att skapa nya digitala bästsäljare. Hon menar att det finns två frågor som är mer betydande än andra i dagens e-boksvärld. Den första handlar om kuratering – det vill säga hur förlagen ska hitta bra böcker att ge ut. Den andra handlar om nya vägar för publiken att upptäcka, köpa och läsa dessa böcker.

– De entreprenörer som kan knäcka den nöten – att skapa ett slags motor för upptäckt och promotion – kommer att ha ett perfekt läge att lyckas. Precis som app-entreprenörerna som satsat på indiemusik har gjort nyligen.

En lustig sak med e-böckerna är att ingen säkert kan säga vem som uppfann dem. Datorexperiment med böcker påbörjades så tidigt som på 1940-talet, även om de flesta nog anser att e-boken blev till som en följd av utvecklingsprojekt vid de amerikanska universiteten Stanford och Brown i början av 1960-talet.

Osäkerheten är talande för situationen i branschen. Ingen har tid att diskutera det som varit – alla blickar riktas i stället framåt. Och inte helt utan oro. Någon kris för boken är i och för sig inte i sikte. Däremot befinner sig den konservativa branschen mitt uppe i en omskakande omdaning.

– I alla branscher som är inne i en betydande förändringsfas kommer det att finnas vinnare och förlorare, säger Mattias Fyrenius, strategi- och utvecklingsdirektör på KF Media, som bland annat driver den digitala satsningen Dito.

– I en bransch som är så gammal och traditionell som bokbranschen kommer det alltid att finnas aktörer som är allt för inställda på att bevara sina positioner och därför inte agerar tillräckligt snabbt. Det är självklart. Men sedan blir frågan vilka områden vi kommer att se de stora förändringarna inom. Det är ”the million dollar question” för oss.


Klicka på bilden för att se en större version

Kikar man på den amerikanska marknaden, som ligger några år före den svenska i utvecklingen, går försäljningen av pappersböcker ned, samtidigt som den digitala försäljningen ökar. Totalt sett minskar intäkterna, som en följd av att den ökande konkurrensen pressar prisnivåerna nedåt. Samtidigt boomar antalet egenutgivna böcker. Mer än 400 000 sådana ges ut i USA bara i år.

– På de stora amerikanska förlagen pratar alla om att den digitala utvecklingen kommer att leda till lägre omsättning, men högre vinstmarginaler. Det kommer alltså krävas nya sätt att arbeta som innebär att förlagen får klara sig med mindre pengar omsättningsmässigt. Samtidigt finns det också en chans för dem att öka vinstmarginalen. Det borde betyda att det finns en spännande marknad för entreprenörer, säger Mattias Fyrenius.

Ändå är det inte särskilt ofta Mattias Fyrenius blir uppvaktad av människor med nya idéer.

– Nej, jag hade nog trott att det skulle vara fler som ville gå in och förändra branschen och som tyckte sig sitta inne med lösningar.

– Men det hänger så klart också ihop med om man vill arbeta tillsammans med de stora aktörerna. Om man inte behöver de stora aktörerna i branschen ska man ju inte ringa mig. Men både för oss och för branschen tror jag att vi skulle kunna göra väldigt mycket bra saker tillsammans. Vi skulle absolut behöva den kunskap, den energi och det driv som man hittar hos entreprenörerna.

Alltså: Vi har en stor bransch som befinner sig i snabb förändring. Och ändå är intresset från de digitala entreprenörerna litet när det gäller att knyta kontakter med de bolag som sitter på pengarna? Det låter konstigt.

– Jag tror att förlagen inte riktigt vågar ta steget och att det märks, säger Henrik Hussfelt, som är cto på Coursio, ett verktyg för utbildningsmaterial och onlineutbildningar. Han har tidigare även ­varit cto på Litfy, en svensk e-bokstjänst som erbjuder gratis läsning av klassiker.

– Hela branschen är osäker på vad som kommer att gälla härnäst. Så länge man fortfarande tjänar pengar i de gamla hjulspåren är man nog också försiktig med att splittra marknaden och kannibalisera på det egna innehållet. Det vore ju det sämsta för dem.

Samtidigt kompliceras marknaden för varje dag. Bokhandlare tvingas stänga eller flytta, pocketboken dör (åtminstone i USA). Förlagen trängs mellan Amazon och Apple, samtidigt som de utkämpar en bitter strid mot Google, som sedan länge har som vision att digitalisera alla böcker som existerar. I e-boksvärlden framstår dessutom biblioteken plötsligt som en konkurrent till förlagen och författarna börjar inse att de kanske går samma öde till mötes som musikerna: Ställ dig på en scen eller förbli fattig. Inte konstigt att aktörerna blir osäkra och oroliga.
Läsningen blir mer och mer social

Ändå går det att vända på steken. Det går att säga att det aldrig har funnits så många utvecklingsmöjligheter i branschen som i dag. För tillfället vet heller ingen vad som kommer att hända. Det hindrar dock inte branschen från att gissa, så klart. Och hetast på trendlistan just nu är det som kallas för social läsning. Det vill säga att antingen läsningen i sig eller delar av
boken eller anteckningarna delas med andra.

– Att läsningen blir allt mer social räcker det ju att titta på Facebook för att se, säger Henrik Hussfelt.

5000 e-böcker och e-ljudböcker (lite drygt) finns i dag tillgängliga på Stockholms stadsbibliotek. Det motsvarar 2,3 procent av bibliotekets utbud av tryckta böcker på svenska. Antalet titlar har sakta ökat sedan starten 2001, då enbart ett fåtal titlar fanns som e-böcker.

Fakta

  1. Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse av Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz, 2144 utlån
  2. Steve Jobs : En biografi av Walter Isaacson, 1849 utlån
  3. Hungerspelen: trilogin av Suzanne Collins, 1821 utlån
  4. När börjar det riktiga livet? av Fredrik Lindström, 1443 utlån
  5. Till offer åt Molok av Åsa Larsson, 1330 utlån
  6. Gustavs grabb av Leif G W Persson, 1006 utlån
  7. Eldvittnet av Lars Kepler,930 utlån
  8. Felicia försvann av Felicia Feldt, 906 utlån
  9. Havsmannen av Carl-Johan Vallgren, 889 utlån
  10. Du gamla, du fria av Liza Marklund, 711 utlån

Antal e-ljudböcker och e-böcker som lånas på Stockholms stadsbibliotek per år: 2012 :cirka 150 000
utlån (prognos)

2011: 83 407 utlån