Mät ditt liv med data

I dag kan vi logga vår sömn med en apparat, för att ta reda på hur vi sover på natten. Känna en ­vibration i ryggen när vi inte har rätt hållning och mäta det över tid. Logga vanor och designa nya. Använda ett headset med sensorer för att mäta hjärnaktiviteten. Logga matvanor och utesluta ­olika livsmedel för att försöka öka hjärnkapaciteten. Simma snabbare genom att mäta hjärtslagen.

Allt det här är exempel på quantified self-trenden, som vi än så länge bara är i början av. Kevin Kelly, redaktör på Wired, tänkare och författare, beskriver dataexplosionen från allt mätande som ”zillionics” – ett nummer vi ännu inte förstår. Det är när vi kopplar data till andra data som de blir värdefulla.

– Vi har ännu inte så många verktyg att förstå dem. Den mänskliga hjärnan är det mest komplexa i hela världen. Data i världen är mer komplexa än så, sa Kevin Kelly på den tredje upplagan av quantified self-konferensen i Palo Alto i Kalifornien i ­september 2012, där Internetworld var på plats.

Konferensen är en del av quantified self-rörelsen, som har vuxit fram de senaste åren och som handlar om att mäta sig själv på olika sätt kopplat till tekniska och digitala lösningar som sensorer, appar och olika prylar. Och att med hjälp av data vi samlar in komma fram till resultat för att till exempel förbättra vår hälsa och kapacitet.

Ett ord som används frekvent inom quantified self är ”self-tracking”, det vill säga att spåra och mäta sig själv. Ett annat samlingsnamn som används är ”lifelogging”, att logga sitt liv. Sedan årsskiftet har Språkrådet även instiftat ett svenskt ord för det – att livslogga.

Rörelsen startades 2007 av just Kevin Kelly tillsammans med Gary Wolf, även han tidigare redaktör på Wired. Man kan tycka att quantified self, eller QS som det förkortas, bara handlar om individen, och det är just därför som de aktiva träffas för att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Mycket inom QS handlar också om hur data kan bidra till ­exempelvis medicinsk forskning och bättre sjukvård.

QS-rörelsen är organiserad i olika träffar, de flesta av dem i Norra Kalifornien, men har än så länge få anhängare. Den största gruppen, som finns i Bay Area i Kalifornien, har strax under 3 000 medlemmar. Det finns ett 70-tal grupper runtom i världen med sammanlagt cirka 10 000 medlemmar. Gruppträffarna går ofta ut på det som kallas ”show and tell” – att berätta om hur man mäter sig själv och vilka resultat man har sett av det.

Stockholm har också en grupp med runt 200 medlemmar, men än så länge handlar den mest om att mingla, menar Fredrik Persson, en av grundarna till 4 minutemile, som har gått på träffarna sedan gruppen startade i april 2012.

Även om själva QS-rörelsen är liten finns det trender kopplade till den som sprider sig på bred front. Att till exempel mäta sträcka och tid på sina joggingrundor med olika appar eller att logga sin promenad. För att göra det finns det prylar som fungerar som hjälpmedel, som Nikes Fuelband, Fitbit och Jawbone Up, vilka alla tre mäter rörelser med olika mått och går att synka med en app i din smarta mobil.

Än så länge säljs de här prylarna inte i sportaffärer i Sverige, men det är nog bara en tidsfråga, tror Fredrik Persson. Han har en bakgrund inom e-handel, men är också personlig tränare och har, tillsammans med Erik Stenbäck, startat företaget 4 minutemile, där de bygger upp en verksamhet kring datadriven hälsocoachning.

– Det handlar om att teknik möter hälsa. Många tror inte att man kan mäta friskvårdsinsatser och koppla roi till det. I dag får majoriteten ett träningskort som kostar mycket pengar, men hur många anställda går egentligen dit och tränar?

Fredrik Persson har köpt in ett antal Fitbit till 4minutemile och säljer dem tillsammans med ett program.

– Vi använder data från Fitbit för att se hur mycket våra kunder rör sig under dagarna, ger konkreta råd på vad de ska göra och sätter upp veckomål.

Fredrik Persson använder själv olika mätmetoder. Han sover exempelvis med sömnmätaren Zeo och har förbättrat tiden för sin rem-sömn genom att sluta dricka kaffe efter klockan 15.

Det finns också mer avancerade delar av QS-­rörelsen som handlar om att hacka sig in i kroppen, inte bara om att påverka det som är utanför den. Det kallas bio-hacking och en person som har utfört en rad självexperiment är amerikanen Dave ­Asprey. Han menar att han bland annat har uppgraderat sin hjärna med 20 IQ-poäng och sänkt sin biologiska ålder. Om det verk­ligen går att göra är nästa fråga, men vi kommer nog att få se en hel del utveckling på alla fronter inom QS-området i framtiden.

Mer: Tre röster om quantified self