Ämnesraden
Tre saker är viktiga för att få brevet öppnat:
Visa att du är expert. Var inte rädd för att vara ­kaxig, visa att du är ledare på ditt område. Säg ”Så här gör du för att lyckas med din kalops”. Använd ett språk som visar att du kan din sak.

Prata till en person. Använd ”du” i tilltalet.

Utöva byteshandel. Erbjud något i utbyte mot att mottagaren läser mejlet. Byteshandel får brevet öppnat på studs och bygger dessutom en långsiktig relation. Erbjudandet kan vara en rabatt eller något annat av värde för mottagaren.

Ingressen
Var kortfattad. Ingressen är det stycke som inleder nyhets­brevet. Den bör vara högst två till tre meningar lång. Den ska inte säga för mycket, men mottagaren måste förstå vad det handlar om och vilja läsa mer.

Upprepa dig inte. Ämnesraden, ingressen och länktexten bör vara en helhet som kompletterar varandra, men ska inte säga samma sak. Har du tre olika ingångar ökar chansen att läsaren hittar något som intresserar.

Börja med det hetaste. Välj att inleda nyhetsbrevet med det som ger mest värde för läsaren. Det behöver inte alltid vara det bästa erbjudandet, utan kan vara en artikel med relevant innehåll.

– Ju bättre du visar att du vill ge mottagaren något, desto större chanser att folk öppnar brevet, säger Sarah Wittbom.


Pre-headern
Pre-headern är den rad som ligger högst upp i mejlet. I många nyhetsbrev lyder pre-headern ”Klicka här om du inte kan läsa nyhetsbrevet”. Den meningen är bra att ha med, men kan ­flyttas till höger. Sedan lägger du en rubrik före och utnyttjar ­utrymmet.

I pre-headern ska du inte upprepa ämnesraden, utan hitta på något nytt att locka läsaren med.

– Men tänk på samma sätt somnär du skriver ämnesraden: Prata till en person, var kortfattad och kom till pudelns kärna. Vad vill du ha sagt för att attrahera rätt läsare? Att ställa en fråga ­brukar fungera väldigt bra, säger Sarah Wittbom.


Länktexterna
Länktexterna bör samverka med ämnesraden och ingressen, men får inte bestå av samma text.

Slösa inte bort utrymmet på att bara skriva ”Läs mer” eller ”Klicka här”. Berätta vad mottagaren får när hon eller han ­klickar på länken för att locka till klick.

Det är också bra att lägga en ikon bredvid länktexten, för att göra det extra tydligt. En ikon underlättar dessutom för mottagaren att klicka om hon läser mejlet i mobilen.


Alt-texter till bilder
Det är viktigt att lägga in alt-texter till bilderna. 60 till 70 procent av mottagarna ser inte bilder i nyhetsbrev, eftersom de har bilder blockerade när de läser mejlet, berättar Sarah Wittbom. Därför är risken stor att mottagaren missar ett erbjudande helt och hållet om det bara finns med i form av text i en bild.

– Det är jättemånga som inte tar sig tid att ladda ner bilderna, de känner sig för stressade, säger Sarah Wittbom.

Alt-texterna måste vara tydliga. Det är bra att skriva var man hamnar när man klickar på bilden. Vill man locka mottagaren att hämta hem bilderna kan man skriva ”Se vårt erbjudande på varan X”.

Tydligheten gäller även layouten på alt-texterna. Det är vanligt att man gör alt-texterna i grå ton och i mindre storlek. Det avråder Sarah Wittbom från.
– Det är feltänkt. Läser man mejlet i mobilen blir texten all­deles för svår att läsa och att klicka på.

Brödtexten
Ta inte med allt. Tänk på att inte skriva för mycket i nyhetsbrevet. Om allt intressant finns med i nyhetsbrevet klickar läsaren inte vidare.

Var tydlig – våga sälja. Det är också viktigt att vara tydlig med sina erbjudanden. Gör det enkelt, det ska bara vara att klicka på en länk och komma direkt till erbjudandet.

– Man ska inte vara rädd för att trycka på försäljning när man ändå har jobbat med att ge mottagaren så mycket innan, säger Sarah Wittbom.

Låt läsaren leta. Det innehåll man har nämnt i ämnesraden kan man gärna lägga lite längre ner i nyhetsbrevet, inte allra högst upp.

– Har man öppnat brevet för att läsa om just detta brukar man bläddra ner och leta efter det. Ligger det då högst upp kanske mottagaren läser det och sedan slänger mejlet. Men får mottagaren leta lite för att hitta materialet kanske han eller hon läser två artiklar till, säger Sarah Wittbom.

Skriv långt – om du vill. Man behöver inte vara rädd för att skicka långa nyhetsbrev. Läsaren kommer att läsa nyhetsbrevet på samma sätt som man skannar av en punktlista, berättar Sarah Wittbom: man tittar högst upp, längst ner och i mitten.

Avslutet
Längst ner i nyhetsbrevet finns ytterligare en chans att få klick. De flesta som öppnar ett brev brukar skanna av de artiklar som är intressanta och sedan klicka någonstans längst ner, berättar Sarah Wittbom.

Det har visat sig att en bottennavigering, alltså en menyrad längst ner, ofta får många klick och säljer bra. Därför kan det vara bra att lägga menyn längst ner i stället för högst upp, som många gör.

En annan viktig sak att ha med sist i mejlet är en länk där man kan avsluta prenumerationen. Ofta har avsluta-länken lagts in i grå ton för att inte synas så mycket. Sarah Wittbom tycker att man i stället kan lyfta fram det och göra det trevligare, eftersom många skrollar till slutet på mejlet.

– Precis som när man undertecknar ett vanligt brev tycker jag att man kan lägga lite mer krut på foten på brevet. Man kan till exempel skriva ”Vi tackar dig Sarah Wittbom för att du har läst brevet/är vår prenumerant”.

Man kan också använda bilder som knyter ihop brevet, exempelvis himmel högst upp och blommor och gräs längst ner.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning