De senaste åren har det hänt en hel del med domännamnssystemet. Till exempel har introduktionen av nya toppdomäner väckt mycket debatt samtidigt som domännamnsfrågorna blivit storpolitik.

Icann, som ansvarar för driften och utvecklingen av domännamnssystemet, har dessutom fått kritik för att de nya toppdomänerna (som möjligheten att registrera .nokia, .seb och liknande) mest är ett sätt att kapitalisera på domänerna snarare än att främja internetutvecklingen. En annan aspekt är risken att de befintliga domännamnens värde devalveras genom möjligheten till fler toppdomäner.

Men hur viktiga är domännamnen egentligen för internet i sig? I dag fungerar ofta domännamnet som lite av en kvalitetsstämpel och ett bevis för att avsändaren är den aktör den utger sig för att göra. Du skriver förmodligen hellre in skatteverket.se i webbläsaren när du vill deklarera än ett ip-nummer eller en slumpmässig domän i stil med 33-etax-5893.se.

Samtidigt ökar betydelsen av både sök och sociala medier för vår upplevelse av nätet. Genom sökmotorerna hittar vi den information vi söker och genom nätets sociala lager får vi reda på vilka informationskällor vi kan lita på.

Ur det perspektivet kan domännamnet snarare bli skylten på huset som visar att vi har kommit rätt än kartan eller vägbeskrivningen som visar var ­huset ligger.

En person som följer utvecklingen inom domännamnsvärlden är Jonathan Sulo, marknadschef på webbhotellet FS Data. Han har ­tidigare erfarenhet från att ha ­arbetat hos flera av de största svenska webbhotellen samtidigt som flera medarbetare från FS Data har varit med i de arbetsgrupper som arbetat med de nya toppdomänerna.

Klarar vi oss utan domännamn?

– Ja, det går definitivt att tänka sig ett internet utan domännamn. Dagens alternativ till domännamn är sökmotorer, för relevant innehåll, samt sociala nätverk, för kommunikation. Domännamn betyder ingenting längre, allt handlar om innehåll och konversationer.

– Jag är övertygad om att dagens domänsystem kommer att ersättas av ett mer rättvist, skalbart och säkert system. Sök och socialt kanske inte innebär dödsstöten för domännamnen, men de hjälper onekligen till att devalvera värdet på domänsystemet. Alla revolutioner sker som sagt inte över en natt.

Jonathan Sulo hoppas att det nya domännamnssystemet leder till en ökad decentralisering av nätet. Enligt honom har USA fått för stor makt över internet genom kontrollen över Icann.

– Å andra sidan fruktar jag att enskilda aktörer ska få för stor makt över ett större antal nya toppdomäner. Det är i alldeles för stor utsträckning pengarna som styr de nya toppdomänerna.

Dagens domännamnssystem fungerar bra rent tekniskt, enligt Jonathan Sulo. I alla fall för västländernas alfabet.

– Detsamma går inte att säga för våra vänner i öst, där ett ascii-baserat system inte är lika funktionellt. Sedan har vi det faktum att namnrymden under nuvarande toppdomäner är begränsad och minskar för var dag som går. Likheten mellan nuvarande domänsystem och de nya toppdomänerna samt ip v 4 och ip v 6 är rätt tydlig.

Finns det några alternativ ­redan i dag?

– Det mest intressanta alternativet till dagens domänsystem är Namecoin, ett p2p-baserat system sprunget ur ett koncept av Aaron Swartz. Det är ett decentraliserat, säkert och mänskligt läsbart namnsystem. Sedan går det givetvis att argumentera ­huruvida dagens länkförkortare är ett alternativ till domänsystemet eller inte.

Fakta

Läs mer om Namecoin, ett alternativt domännamnssystem som baseras på bitcoin-teknik, på namecoin.info.