Experten svarar: Upphovsrätt för sajter och webbdesign – finns det?

Får jag kopiera någon annans webbdesign?

Vad gäller upphovsrättsligt för webbdesign? Får man kopiera design från en webbplats och använda den på sin egen? Med samma färger, samma typ av menyer, samma upplägg, samma typsnitt etcetera? Går det att skydda design på webben?

Svar: Upphovsrätt till själva designen på en webbsida uppkommer om designen är tillräckligt originell eller särpräglad. Då säger man att designen har verkshöjd. I många fall, om designen är personlig, unik och inte helt självklar, torde webbdesign uppfylla kravet på verkshöjd och därför få skydd ­enligt upphovsrättslagen.

Om kravet är uppfyllt har upphovsmannen ensamrätt att förfoga över sin design genom att framställa exemplar av den, samt göra den tillgänglig för allmänheten. Andra får alltså inte kopiera designen och lägga upp den på en annan webbplats. För att få göra det krävs att man får tillstånd av upphovsmannen. I Sverige uppstår upphovsrätt direkt i samband med skapandet av ett verk och det finns inget krav på registrering eller dylikt.

Claes Henriksson och Alexandra Kempe, Vinge

Vem äger bilderna jag lägger upp?

Jag har hört att många sociala medier-tjänster ”äger” de ­bilder som jag lägger upp och kan använda dem hur som helst. Stämmer det? Får de verkligen göra så? Kan jag göra något för att förhindra det?

Svar: Huvudregeln vad beträffar upphovsrätt till bilder är att rätten tillkommer upphovsmannen, vilket oftast är den som har tagit bilden. Det innebär att ingen annan får kopiera, visa eller sprida bilden utan upphovsmannens tillstånd.

I samband med att man blir medlem på en tjänst som går ut på att dela bilder och annat innehåll, behöver man godkänna tjänstens användarvillkor. Dessa villkor innehåller normalt åtminstone en rätt för den som driver tjänsten att använda medlemmens innehåll på ett sätt så att tjänsten fungerar som avsett, det vill säga i många fall minst en rätt att göra medlemmens innehåll tillgängligt för andra genom tjänsten.

I vissa fall är den användningsrätt som tjänstetillhandahållaren tillförsäkrar sig i användarvillkoren bredare än vad man kanske skulle tro att kärntjänsten kräver. Det händer till exempel att villkoren ger den som tillhandahåller tjänsten även rätt att använda medlemmens bilder i marknadsföring eller att ge någon annan rätt att använda bilderna, så kallad ­vidarelicensiering.

För att få reda på omfattningen av den rätt som tjänstetillhandahållaren tillförsäkrar sig i ett visst fall behöver man läsa användarvillkoren. Att som enskild medlem förhandla om villkoren är i praktiken ofta inte möjligt. Om man tycker att den rätt man ger till sitt innehåll är för vid, bör man i stället avstå från att bli medlem.

Claes Henriksson och ­Alexandra Kempe, Vinge