Språket engagerar och språket berör. När webbprofilen Joakim Jardenberg stack ut hakan på sin blogg för några år sedan och skrev att han tyckte att engelska skulle bli Sveriges förstaspråk fick han både mothugg och starka reaktioner. Kasta bort ­något så djupt rotat i traditioner, kultur och vetenskap som språket? Och varför skulle vi i så fall inte hellre börja prata kinesiska eller arabiska? Det blev tydligt att det svenska språket inte är något som avfärdas i en handvändning, trots att det är ett av de språk som talas av minst antal människor i världen.

Men finns det inte stora fördelar med att tala ett betydligt mer etablerat språk? It-åldern har fört med sig många engelska uttryck och begrepp som har fått fäste i det svenska språket. Webbens framväxt med mängder av tjänster som bara släpps i engelsk version har förstås också påverkat språket.

När Joakim Jardenberg skrev sitt inlägg ”Skippa svenskan” i maj 2010 var det aldrig någon tvekan om vilket språk som Sverige skulle tjäna mest på att ansluta sig till. I inlägget skrev han:

”Det finns andra alternativ, men engelskan har fördelen av att vara västvärldens gemensamma internetspråk och samtidigt ligga tillräckligt nära oss för att övergången inte ska bli jobbigare än nödvändigt. För det kommer givetvis att bli fruktansvärt jobbigt. Jag vet hur kass min egen engelska är. Men poängen är inte för min generation, eller kanske inte ens för min sons generation, utan för barnbarnen. Jag vill inte att de ska behöva lida av samma språkliga hinder som vi gör.”

En annan som också tycker att fler borde tala ­engelska är den danska digitala medier-experten Thomas Baekdal. Han tycker att makthavare bromsar människors möjlighet att kommunicera över nationsgränserna.

– Vi lever nu i en globalt sammankopplad värld och därför är kommunikation mellan människor på olika platser viktigare än någonsin. Att ha olika språk hindrar oss från det. Politikerna i världen försöker tvinga oss att stanna kvar innanför gränserna till våra länder. De försöker hindra oss att bli sammanlänkande, säger Thomas Baekdal.

Han hävdar att vi förlorar mycket tid och pengar på att ha en språkbarriär gentemot omvärlden. ­Företagen måste göra anpassningar för olika marknader och språkversioner, samtidigt som vi tvingas lägga mycket tid på att lära oss förstå andra språk än vårt eget.

Den radikala åsikten att vi borde byta huvudspråk till engelska är inte helt enkel. Det vore ett enormt slöseri med landets och folkets intelligens, och mentala förmåga, att inte låta oss lära och arbeta på vårt starkaste språk. Det säger Anna Hass, som är språkkonsult och driver textbyrån Expressiva.

– De fördelar man skulle kunna uppnå blir antagligen inte så stora som man först kan tro. Och de skulle inte alls vara värda investeringarna och riskerna med att byta språk. I mina ögon är det ­varken rimligt, genomförbart eller smart att för­söka byta förstaspråk i Sverige.

Enligt Anna Hass finns det till exempel forskning som visar att undervisning av svenska elever på engelska inte nödvändigtvis leder till bättre språkkunskaper, snarare till sämre kunskapsresultat. Hon tror också att steget för många föräldrar att börja prata ett annat språk med sina barn än sitt eget är både för stort och för svårt.

– För att man ska få en modersmålsnivå på ett språk ska man börja tala det före två års ålder. Så alla föräldrar skulle behöva tala ett främmande språk med sina småbarn. Att vara något så privat som förälder på ett annat språk är en mycket stor sak. Jag tror att det skulle leda till jobbiga identitetskriser inom många familjer.

Det finns till och med fördelar med att ha engelska som andraspråk, jämfört med att bara kunna engelska, hävdar Anna Hass. Det bidrar till en bättre förståelse för olikheter mellan människor och kan vara en fördel när det gäller att lära sig ännu fler språk. Det tredje språket är oftast ännu lättare att lära sig än det andra.

– Min bedömning är att engelskan har breddat våra uttrycksmöjligheter och ökat vår språkliga kreativitet. Mina barn kan oerhört mycket mer engelska än vi kunde i den åldern, tack vare att de spelar på nätet och i appar och faktiskt möter ­engelskan direkt på ett sätt som vi inte gjorde. Men både barn och vuxna vet att det är två olika språk, och kan skilja på dem och använda dem på rätt sätt när de vill. På så sätt påverkas inte svenskan mer nu än den gjorde av de perioder vi lånade in en massa tyska respektive franska, säger Anna Hass.

Hur snabbt vi kommunicerar har antagligen påverkat språket mer än inflytande från engelskan.

– Numera är människor vana vid kortare och snabbare texter än de som fanns för 20 år sedan, före Facebook och sms, före mediereklamen och Metros snabba nyheter. Därför tvingas vi som skriver i dag att skriva tydligare och mer effektivt för att nå fram. Så på så sätt har internet bidragit till att svenska texter i dag är tydligare och mer använd­bara, även om det fortfarande finns stora förbättringsmöjligheter, säger Anna Hass.