”Det finns bara en av mig och det är jag. Det finns bara två av oss och det är vi.” Textraden från låten ”Två av oss” skrevs 1981, men gäller än i dag. Tvärtemot vad vi skulle kunna tro förändras vi inte speciellt mycket när vi rör oss på den sociala webben.

Är du utåtriktad och kontaktsökande i vanliga livet är du det antagligen på nätet också. Samtidigt pågår hela tiden ett identitetsbyggande, både när vi är uppkopplade och när vi inte är det.

Den vi visar upp och så som vi framställer oss själva på till exempel Facebook stämmer ganska bra överens med hur andra människor uppfattar oss. Det visar till exempel forskning som har gjorts på Texas University av forskarna Samuel D. Gosling, Sam Gaddis och Simine Vazire.

Forskarna jämförde hur 133 personers Facebookprofiler stämde överens med hur de uppfattade sig själva och hur de uppfattades av sina nära vänner. ”Våra data visar att sociala webbplatser har en relevant och viktig del i att kommunicera ens personlighet”, står det bland annat i deras forskningsrapport.

Inom psykologin talar man om ”the big five”. Det är en teori om att alla människor har fem gemensamma grunddrag i sin personlighet: öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion, vänlighet/värme och neuroticism.

Dessa drag påverkar hur vi agerar i relationer och gentemot omvärlden.

– Den teorin bygger på att människor kan beskriva sig så att det stämmer med verkligheten. Man har tagit adjektiv i en ordbok och sorterat dem för att se om vi har några grupper där hur man beskriver sig själv skiljer sig åt. Till exempel ser man hur utåtriktad man är, om man är emotionellt stabil, plikttrogen och samvetsgrann. De flesta formulär brukar utgå från den modellen, säger @PsykologenOskar, eller Oskar Henriksson som han heter när han inte är på Twitter.

Oskar Henriksson är legitimerad psykolog och jobbar mycket med grupputveckling och ledarskap på Psykologifabriken.

Vi speglar oss mot och bekräftar varandra på olika sätt och våra intryck från omvärlden påverkar också våra val. Om du vet att en viss typ av uppdateringar eller inlägg leder till många kommentarer eller ”gilla”-klick från dina vänner känns det inte direkt långsökt att tro att du dras till att ägna dig åt just den typen av publiceringar.

För att förstå hur vi kommunicerar online och vilka roller vi antar tycker Oskar Henriksson att vi ska vända blicken bakåt i historien. Det som nu sker på nätet liknar mer det som hände i det gamla bysamhället än i det ofta distanserade och mänskligt isolerade industrisamhället, där individen fick mindre plats.

– Självklart finns en grundpersonlighet, men sedan påverkas våra beteenden av de miljöer vi växer upp och verkar i. Om byäldsten log åt oss och klappade oss när vi gjorde något bra som barn kanske vi gjorde mer av det. Den effekten kan vi nu få på Facebook. Vissa saker kommer att bli mer uppmuntrade än andra. Det kan påverka hur vi ser på oss själva. ”Just det, folk gillar när jag är glad. Det här kanske jag ska göra mer av.” Det kan påverka vår personlighet, säger Oskar Henriksson, och fortsätter:

– Om du är på ett möte och din chef ler varje gång du kommer med ett nytt förslag är det klart att du uppmuntras att komma med nya idéer.

Oskar Henriksson skulle gärna forska mer på hur vi agerar på nätet, till exempel genom att analysera hur förstärkning av beteenden fungerar. Kan vi förstärkas att utveckla vår personlighet åt ett visst håll beroende på vad folk gillar, ”like:ar”, på Facebook?

– Förstärkningsmekanismerna är en ganska solid teori. I stor utsträckning uppmuntras vi av vår närmiljö att bete oss på ett visst sätt, sedan vet man inte om ”like” har den effekten.