Fredrik Ullén är både internationellt upphöjd konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Där forskar han om kreativitet vid Stockholm Brain Institute.

Fredrik Ullén och hans kollegor undersöker bland annat sådant som vad som egentligen sker i hjärnan hos musiker som improviserar fram en melodi. För drygt ett år sedan fick de stor uppmärksamhet för en studie som visade på ett samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom; nämligen att kreativa personer oftare än andra har schizofreni i släkten och också löper större risk att själva drabbas. Studien pekade också på en likhet i hjärnan hos psykiskt sjuka och hos kreativa människor.

Hur definierar du kreativitet i din forskning?
– En väldigt allmän definition på kreativitet, som ändå ringar in fenomenet ganska bra, är att kreativa produkter eller handlingar måste vara originella och nyskapande men samtidigt meningsfulla och användbara. Mer konkret tittar vi i min forskning dels på musikalisk improvisation som modell, eller exempel på kreativt beteende, dels på individuella skillnader i kreativt tänkande som mäts med psykologiska test.

Varför är det intressant att forska om kreativitet?

– Vi sysslar med hjärnforskning och försöker förstå hur den skapande hjärnan fungerar. Det är spännande, eftersom det finns ganska lite gjort på detta, och alltså mycket kvar att upptäcka. Det finns som jämförelse otroligt mycket mer gjort på konventionell problemlösning. En förhoppning är väl också att man i förlängningen, när vi vet mer om hur kreativt tänkande fungerar, också kan hitta sätt att stimulera kreativitet.

Ser du kreativitet som enbart något individuellt eller är det också något som sker socialt mellan människor?
– Vi vet att kreativa prestationer i "verkliga livet" beror av väldigt många saker. Individuella egenskaper som personlighet, förmåga till kreativt tänkande och andra begåvningsfaktorer har betydelse, men också miljöfaktorer. Sociala miljöer är säkerligen en del av detta. En kultur på en arbetsplats eller i en grupp kan till exempel vara mer eller mindre stimulerande för kreativiteten.

Det finns, har ni visat, statistiska samband mellan psykisk sjukdom och kreativitet. Ni har även hittat likheter i hur hjärnan ser ut hos schizofrena och hos kreativa människor. Vilka nya frågor väcker det?

– Sambandet är i dag väl belagt, men en stor fråga är vad det beror på. Varför ökar vissa faktorer både kreativitet och risken för psykisk sjukdom? Vilka är likheterna i hjärnan och vad betyder det? Som du säger har vi hittat vad vi tror är de första pusselbitarna. Våra data tyder på att system i hjärnan som använder signalsubstansen dopamin är inblandade. Men här finns mycket kvar att göra.

Finns det kanske psykiska hälsorisker med att vara kreativ?

– Nej, det tror jag inte. Tvärtom kan man se hur kreativt arbete ofta leder till ett psykologiskt tillstånd vi kallar flow, som utmärks av en lyckokänsla, total absorption i det man gör och en känsla av total kontroll och "sammansmältning" med uppgiften. Att ha mycket flow i livet är kopplat till psykologisk hälsa. Det är viktigt att komma ihåg att kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet är just ett statistiskt samband. Man ser alltså exempelvis en överrepresentation av psykisk sjukdom bland släktingar till kreativa. Att själv vara akut psykiskt sjuk är däremot givetvis inte bra för kreativiteten.

Kan man se några andra gemensamma drag för kreativa människor?

– Ja, ett exempel på något man har sett i många studier är att kreativa ligger högt på ett personlighetsdrag som kallas ”Öppenhet”. Sådana personer utmärks av att de är öppna för nya idéer, nya upplevelser och nya sätt att tänka och handla.

Varför tror du vissa människor drivs att skapa?
– Det här är en fråga vi vill titta närmare på i studier under de kommande åren. Det finns tecken på att kreativa människor drivs ganska mycket av en intern snarare än en extern motivation, alltså att de tycker att det kreativa arbetet är så roligt och stimulerande i sig, att de gör det för dess egen skull. Men det ska bli spännande att titta närmare på betydelsen av både sådan intern motivation och olika typer av yttre motivation.

Hur påverkar faktorer som plats, tid på dygnet och sällskap kreativiteten?
– Jag skulle gissa att det är ganska individuellt och att det beror på psykologiska faktorer som hur utåtvänd man är, om man är en morgon- eller kvällsmänniska etcetera. En intressant fråga som det har tittats på en del är om sömn och dröm har betydelse för kreativitet. Det finns faktiskt en del data som tyder på att kreativ problemlösning kan gynnas av drömsömn, alltså att man sover och drömmer på saken.

När känner du dig som mest kreativ själv?
– Haha, då och då när jag spelar eller skriver, kanske. Fast ibland kan idéer dyka upp vid de mest oväntade tillfällen, som när man är ute och joggar, också.