Det är inte någon lätt uppgift som Elisabet Widlund har företagit sig. Att samla hela ­Musiksverige och gå med ett ­antal gemensamma intressen till omvärlden. Svårt internt, kan man tänka. Det är verkligen ­ingen homo­gen grupp, där allt från studio­tekniker, bakgrundssångare, managers och skivbolag ska samsas.

Och inte heller är det lätt att möta omvärlden, där åsikterna om musikbranschen både engagerar och ibland ­baseras på en okunskap om hur branschen verk­ligen fungerar.

Det har inte avskräckt Elisabet Widund, som har haft uppdraget att ena hela den kommersiella musikbranschen under snart två år.

Med sin egen bakgrund som sångerska och producent vet hon väl hur kraven ser ut och vilka förutsättningar som ­gäller. Och hennes år som pr-konsult har dessutom lärt henne hur man kommunicerar även svåra frågor. Trots att hon bara är 32 år har hon alltså hunnit med mer än de flesta gör på den dubbla tiden.

Min intervju med henne på värdshuset på Djurgården blir därför just så trevlig, initierad och kanske svår som jag hade befarat på förhand.

Elisabet Widlund går inte i några lätta fällor, hon har mött frågorna och motståndet förr. Och den vanligaste fördomen av alla, att musikvärlden skulle vara motståndare till utveckling och digitalisering, köper hon inte alls.

– Det är för lätt att dela upp världen i de som är för och de som är emot utveckling. Jag har faktiskt aldrig mött någon musiker eller någon från musikbranschen i Sverige som inte har bejakat utvecklingen och välkomnat den, säger hon.

Och hon lägger till att hon har mött en sådan som ställer sig helt på tvären, men det var en producent från Finland.

– Och inte bara att vi bejakar utvecklingen, vi är med och driver den.

Väldigt många drar dessutom nytta av de nya tjänsterna och lanserar sig via ­exempelvis Youtube. Det finns nästan ingen som tycker att ”det var bättre förr”, vad jag kan se.

Gränsen mellan den professionella världen och den nya hobbymusiken, som skapas med en dator eller en Ipad i en källare utan någon ytterligare infrastruktur, ser hon inte som något problem, även om hon bevakar intresset för just ”de professionella”.

– Många i musikvärlden lever redan i gränslandet mellan professionellt och hobby. Och vi är givetvis glada för allt det som skapas med de nya verktygen.

Hennes organisation har tre konkreta projekt just nu: att underlätta licensiering av musik för nya tjänster, att öka den svenska musikexporten samt att kartlägga musikbranschen.

– Vi har länge pratat om det svenska musikundret, men det har märkligt nog inte funnits så mycket siffror på hur stor branschen är. Tills nu. Tillsammans med Tillväxtverket har vi kunnat beräkna den svenska musikbranschens intäkter till dryga sex miljarder kronor, säger hon.

Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Fakta

Är: Vd för intresse­organisationen ­Musiksverige.
Ålder: 32 år.
Bor: Aspudden.
Musik: Lyssnar gärna på Spotify (hon har ingen cd-spelare, men köpte ett ­kassettband med M83 nyligen, till bilen). Lyssnade förr mycket på klassisk ­musik, men numera blir det väldigt mycket topplistemusik för att hålla koll.
Om Musiksverige: En intresseorganisation som kommunicerar och driver den samlade musikbranschens frågor. Består av 13 olika medlemsorganisationer från hela musikbranschen. Musiksveriges kansli turnerar runt på de olika ­organisationerna med tre månader på varje ställe.