Vi lägger inte märke till att dem, men vi skulle märka om de inte var där. De finns över allt i vår omgivning, sakerna som kopplar upp sig mot internet så som kortläsaren i tunnelbanespärren och självskanningen i butikskassan. De hör alla till sakernas internet – Internet of things.

På fjolårets lista över digitala Sveriges mest kreativa personer finns Kristina Höök, professor vid DSV och Mobile life centre, Stockholms Universitet. Hon är en av de kreativa hjärnor som arbetar med och forskar om sakernas internet.

Kristina Höök berättar att utvecklingen av sakernas internet äntligen har börjat slå igenom på stor skala. Men hon och hennes kollegor hade inte kunnat förutse riktigt hur utvecklingen skulle ske och hur prylarna skulle komma att agera med varandra.

– Det ser annorlunda ut än vad vi trodde att det skulle göra. Den stora skillnaden är molntjänster. Vi såg att ett kylskåp till exempel skulle prata direkt med en affär när den började bli tom, men om ett kylskåp ska prata över huvud taget så är det till en tjänst på nätet, säger Kristina Höök.

Utvecklingen av sakernas internet sker över allt i världen och särskilt snabbt sker det i de regioner som ligger i framkant när det kommer till mobil tekniken.

Den andra stora skillnaden som forskarna hade svårt att förutse var just hur stor roll den smarta telefonen har kommit att spela i våra liv.

– Vi planerade att sätta blåtandssändare på konstverk i tunnelbanan, men allt som egentligen behövs nu är att man riktar en mobilkamera mot objektet och med bildigenkänning få information om konstnären. Mobilen har blivit gränssnittet mot sakerna, menar hon.

En fruktansvärd massa loggande av mänsklig aktivitet sker varje dag på grund av våra uppkopplade saker som mobilappar, GPS:er och pulsmätande armband. Enorma mängder data om vad vi gör, hur vi mår och var vi har varit någonstans finns på numera på internet. Och det på gott och ont, menar Kristina Höök.

– Det kan innebära allvarliga problem för människor som lever i diktaturer där all denna data kan användas mot en person, till exempel.

Mängder av prylar kopplar upp sig mot internet och de blir bara fler utan att vi ens lägger märke till det. Vi till och med förväntar oss att saker och ting ska koppla upp sig numera.

– Det som fortfarande fattas är lösningar som gör att dessa prylar som vi köper också ska fungera när vi tar hem dem. Även jag som är utbildad inom detta tycker att det är omständigt att få allt att fungera. Den är den stora utmaningen.

– Det vi som jobbar med det här önskar oss är dels tillgång till funktionalitet i en form som är vettig och begriplig. Prylen och funktionen ska bli integrerade på ett trevligt och enkelt sätt. Dels möjligheter till nya sorters tillämningar där min forskning kommer till nytta. Det drömmer jag om.

Hur kommer våra prylar att bete sig i framtiden?

– Ericsson gjorde en rolig lösning där alla sakerna med uppkoppling blev kompisar med dig på Facebook, så att till exempel TV:n kunde tala om att den stod på eller att blomkrukan meddelande att den behövde vattnas. Den lösning kanske inte kommer att finnas, men människor kommer att ha saker som kan interagera med varandra och kan tala om vad de håller på med.