Jobba smartare med fokus på energi

Läs ett urval jobbannonser för tjänster inom pr, reklam eller affärsvärlden och du finner dem strösslade med mer eller mindre subtila fraser med innebörden att den sökande ska vara beredd att ge allt, jobba hårt och brinna för sitt jobb. I dagens svenska arbetsliv finns en djupt rotad föreställning om att riktigt duktiga arbetare ska vara beredda att ge lite extra. Jobba lite längre på dagen, skicka ­några mejl på kvällen och så vidare.

Det har ansetts lite prestigefyllt att alltid vara uppkopplad, att inte dela upp tiden mellan arbete och fritid. Den här kulturen har möjliggjorts och påskyndats av den digitala utvecklingen, där alla är mer eller mindre uppkopplade hela tiden.

Men detta sätt att förhålla sig till sitt jobb är sedan ganska länge ifrågasatt av psykologer och ­forskare. Inte bara för att det kan göra oss stressade, ­sjuka och deprimerande, utan också för att vi blir mindre produktiva och jobbar sämre.

För tvärt emot vad många tänker visar forskning att den bästa strategin när vi ställs inför ett svårt problem eller en annalkande deadline inte alltid är att jobba mer eller längre tid. Tvärtom kan vi åstadkomma mer om vi tar pauser, sover en stund eller går och ­tränar. Att sitta länge framför datorn innebär inte att man producerar meningsfullt arbete. Att vara upptagen innebär inte nödvändigtvis att du är produktiv.

Människa kan inte jobba som maskin
En som förespråkar den här synen på arbete är Tony Schwarz, som har startat konsultföretaget The Energy project och bland annat skrivit boken ”The way we’re working isn’t working: The four forgotten needs that energize great performance”. Han menar att allt för många utgår från att män­niskor fungerar ungefär på samma sätt som maskiner; det vill säga att människor kan jobba i ett högt kontinuerligt tempo, under lång tid och med fler saker samtidigt. Precis som maskiner.

Men människor, menar Tony Schwartz, är designade för att pulsera och varva kortare perioder av hårt jobb och tydligt fokus med perioder av vila och återhämtning. Om vi inte får den återhämtning vi behöver presterar vi snabbt sämre. Därför borde vi sluta att mäta arbete i tid och i stället mäta hur mycket vi får gjort, menar Tony Schwartz.

Alexander Rozental är legitimerad psykolog och arbetar på Psykologifabriken med kurser och utbildningar som hjälper människor att jobba mer effektivt. Han tror också att vi är på väg mot en ny syn på hur vi jobbar.

– Det finns ingenting som säger att man är mer produktiv bara för att man arbetar tio timmar om dagen. Här tror jag att arbetsgivare måste tänka om och ta sig bort från tid som ett mått och titta på vad man producerar. Kanske är det bättre att jobba kortare tid och fokuserat. Det tror jag blir den stora trenden framöver, att man ser till att ta tillvara på sin arbetstid maximalt. På det sättet kanske man hinner med mer när man är på jobbet och då behöver man inte jobba på kvällen.

Vi måste vårda vår mentala energi
Alexander Rozental pekar, liksom Tony Schwartz, på att forskning visar att vår mentala ­energi är en resurs som måste vårdas och att den tar slut om vi använder den vårdslöst. För att kunna prestera i ­längden behöver vi återhämtning.

– Det har blivit lite av en vana att man ständigt ska vara uppkopplad mot ett informationsflöde, det gör att man ofta blir avbruten vilket dränerar våra mentala resurser. Sedan finns den mer generella trenden att man tar med sig arbetet hem, gränserna har blivit uppluckrade mellan jobb och fritid. Det påverkar vår återhämtnings­förmåga. När vi egentligen skulle göra annat kanske vi kollar mejlen eller gör någon liten arbetsuppgift.

Stress helt i onödan
Det som händer i oss när vi till exempel kollar mejlen och upptäcker att vi har fått ett meddelande från chefen kallar Alexander Rozental för mikrostress. Kroppen reagerar på samma sätt som om den stod inför en stressfaktor och förbereder sig på handling. Det leder i sin tur till att vi väldigt ofta går runt med stresspåslag i kroppen som egentligen inte behövs, eftersom vi inte befinner oss i situationer där stressen är nödvändig för vår överlevnad.

– Vår förmåga till återhämtning påverkas negativt av det här. Vi kan få svårt att sova, vi blir lättare sjuka, ja, massor av åkommor kan kopplas till eller blir värre av stress. Allt fler psykologer förespråkar nu att man skapar tydliga gränser mellan jobb och fritid.

Samtidigt går det inte att vrida klockan tillbaka. Unga på väg in i arbetslivet efterfrågar mer flexibilitet. Det finns mycket positivt med det, ­menar Alexander Rozental, men friheten att ­jobba var och när som helst kräver nya strategier.

I dag ligger det främst på individens ansvar att inte jobba för mycket eller stressa upp sig i onödan. Men det finns företag som börjat stänga av sina mejlserv­rar efter arbetsdagens slut för att signalera till med­arbetarna att de borde fokusera på återhämtning.