Verktygen speglar någon annans kultur
Ben Hammersley menar att dagens arbetsplatser och verktyg är en följd av den ideologi som omfamnades av de tidiga pionjärerna inom persondatorer. Då fanns en tanke att tekniken skulle radera ut ­hierarkier på arbetsplatserna och att de nya möjligheterna att samarbeta och kommunicera skulle göra oss mer produktiva och kreativa.

Att övergå från arbetsrum till öppna kontorslandskap skulle underlätta dessa samarbeten och visa att ingen var finare än någon annan. Det är de ideologiska rötter som fortfarande påverkar mängder av ­arbetsplatser i dag.

Ben Hammersley menar att det är viktigt att komma ihåg att verktygen vi använder alltid är ett förkroppsligande av någon annans kultur, såvida vi inte bygger våra egna verktyg. Han citerar den kanadensiska kommunikationsforskaren Marshall Mac­luhan som sa att ”först formar vi våra verktyg och sedan formar de oss”. Och just nu är vi inne i en period där vi i stor utsträckning låter våra verktyg diktera hur vi agerar och det är viktigt att vi förstår detta.

– Det gäller att vara medveten om verktygen vi använder och fråga sig själv hur de påtvingar sin egen ”vilja” eller kultur på oss. Hålls vi gisslan av hur många obesvarade e-postmeddelanden vi har i inboxen, eller av popup-fönster som ”tvingar” oss kolla mejlen? Och kan vi kanske stänga av de här sakerna utan att känna oss skyldiga?

Ingen ny ideologi i sikte
Ser du några nya ideologier som kommer att påverka framtidens arbete?

– Vi är inne i en väldigt underlig period just nu. Det är nästan så att finanskrisen har skapat en känsla av att, okej, det här fungerar inte, låt oss ­hitta ett bättre sätt. Men bortom den generella känslan är jag inte säker på att vi har hittat någon ny ideologi, säger Ben Hammersley.

Du experimenterar själv med att strukturera ditt arbete på nya sätt. Vilka strategier eller ­metoder har varit mest omvälvande för dig?

– Det som har varit bäst för mig är att ta bort mejlen från min telefon och ha en automatisk svarsfunktion som berättar för människor att de inte kan förvänta sig ett svar förrän efter minst ett dygn. Det anpassar meddelandetakten väldigt bra och ger mig en chans att få jobb gjort. Det kan jag rekommendera till andra. Men också att försöka vara medveten om vad du gör online och med digitala verktyg. Att verkligen uppmärksamma hur du använder din tid och vad som är produktivt.

– En annan viktig vändpunkt för mig var att läsa David Allens bok ”Getting things done”. Det förändrade mitt liv, metodiken han föreslår är väldigt kraftfull för att, tja, få saker gjorda. Tony Schwartz bok ”The Way we work isn’t working” är också väldigt användbar. På senare tid har jag också experimenterat med Iphoneappen Mailbox. Den verkar lovande.

Ben Hammersley säger att en del han pratar med uttrycker sig i stil med att ”de här sakerna kanske inte fungerar så bra, men det är ju bara jobbet. Det kan jag stå ut med”. Men, säger han, eftersom vi ägnar så stor del av vår tid åt att arbeta kan det här aldrig vara marginella frågor.

– Sättet vi arbetar och kommunicerar på är själva samhället. Innan vi löser problemet med e-post kan vi inte lösa några andra samhällsproblem.

Fakta

Med tanke på att vi är många som försakar sömnen i perioder då vi har mycket jobb är det intressant att forskning visar att även relativt mild sömnbrist som pågår under flera dagar påverkar oss starkt. Forskning visar att en timmes sömnbrist varje natt under en vecka påverkar oss på samma sätt som att vara alkoholpåverkad över gränsen för rattfylla.
– Föreställ dig att du kommer till jobbet, tar en stor kopp kaffe och berättar att du är trött ­eftersom du har jobbat sent på nätterna flera dagar den veckan. Det får vanligtvis positiv respons. Men tänk sedan att du kommer till jobbet fullständigt utvilad men lite berusad. Då skulle du sannolikt få sparken. Men det är ju samma sak, säger författaren Ben Hammersley.